Mätningar
För att se om det blir många kontakter med läkare kväll och nattetid kontrollerades alla samtal gjorda till jourcentralens läkare på sjukhuset i lidköping under november månad 2006.
Vi fann 16 telefonsamtal angående diabetes. Vi tror att ca 12 av de kontakter skulle aldrig behövts gjort med hjälp av en individuell vårdplan på alla diabetiker inskrivna i något boende eller med hemhjälp.
Nya mätningar kommer att göras ca 1 år efter införandet (2009) av vår vårdplan för att se om den kan förhindra`"onödiga kontakter", då syftet med den är att skapa trygg personal med klara direktiv.
090304 togs ett beslut att förlänga testperioden 6 månader då man fått dåligt gensvar i bla Lidköping. Det som får oss att förlänga tiden är att vi tror på dess genomslagskraft efter att enbart ha fått positiva gensvar från Grästorps kommun. Läs här nedan om deras reflektioner och tillvägagångssätt.
Läkarna
Patienter på sjukhem gjordes vårdplanering tillsammans med läkare och kommunsköterska på ronder, en till 2 patienter i taget beroende på hur det föll sig. Läkarna tyckte att det kändes bra och de fick tänka sig in i patientens helhetssituation. Blodsockervärdet kunde släppas upp en del för att ej ge upprepade bolusdoser utan att då istället titta på basdoserna och eventuellt justera dessa.
Sköterskan i sjukhemmet
Mycket bra var hennes sammanfattning. Det ger en ökad trygghet speciellt kvällar och helger. Vi behöver inte ringa jourcentralen utan kan känna oss trygga även om patienten ligger högt i blodsocker.
Sköterskan i hemsjukvård
Bra det ger en trygghet på helger och kvällar och vid bekymmer på vardagar kan vi gå till diabetssköterska.
Diabetessköterska
Bokade konsultationstid med kommunskötersor, diskuterade en till 2 insulinbehandlade patienter per möte. Dessa patienter kommer på årskontroller till läkare och diabetessköterska, men hemsjukvården sköter insulingivningen. Jag tyckte det var väl väldigt intressant, jag fick tänka runt patientens hemsituation och ta hänsyn till kommun personalens situation.
Tidigare hade det ej tagits blodsockerkurvor utan endast h b a 1 c var tredje månad och detta är ju inte lätt att justera insulin på. Det var inte alltid enkelt att få förståelse för att kurvor måsta göras för att kunna justera insulin. Numera tas h b a 1 c var sjätte månad och halverade blodsockerkurvor var fjärde vecka och kommuenens sköterskor lämnar in dessa kurvor till mig. På de flesta vårdplaner kunde sockret släppas upp ganska högt och då att endast ge bolus doser vid symptom på törst eller ökad vattenkastning, och istället se över doserna som helhet. De vårdplaner som gjordes av diabetessköterska skrevs sedan under av ansvarig läkare.
Det som framkommit vid planeringarna var att en del patienter låg väldigt lågt i h b a 1 c och hade höga insulindoser, och haft besvär med hypoglucemier, så insulinet har minskats och en del perorala läkamedel har satts ut. Totalt var det 30-35 patienter.
Med vänliga hälsningar
Anna-Karin Nordström diabetessköterska